Wolfgang Rihm Pianokonsert nr 2

Wolfgang Rihm född 1952
Pianokonsert nr 2 (2014)
I. Andante, cantabile, scorrevole, inquieto –
II. Rondo. Allegro ma non troppo
Speltid ca 25 minuter

Wolfgang Rihm studerade poesi och ägnade sig länge även åt måleri, men till sist tog musiken och komponerandet överhanden och blev kanalen för hans uttryckslängtan. Som kompositör har han varit oerhört produktiv med närmare 400 verk på sin opuslista. Trots det finns absolut inget strömlinjeformat i hans sätt att arbeta. Snarare försöker han för varje nytt verk överraska både sin publik och sig själv. Han har alltid haft ett särskilt fokus på orkestermusik, men han är också mycket uppmärksammad för operan Hamletmaskinen från 1986, och den stora sceniska monodramen Das Gehege från 2006.

Rihm står fri i förhållande till både traditionell modernism och tonal tradition och andra pianokonserten är inget undantag. Här finns ett uppenbart nyromantiskt drag och en kammarmusikalisk känsla, men också intrikata utflykter utanför den konventionella pianokonsertens ram. ”Tittar man närmare på ’traditionella’ pianokonserter ser man att varje enskild konsert har sin alldeles egna struktur. Just det lockar mig – att skapa något som är helt eget men ingår i en formell kontinuitet”, kommenterar Wolfgang Rihm sin andra pianokonsert.

Vi hör i inledningen en tematisk grundidé. Den är horisontalt tänkt och de små melodiska figurerna leder ständigt framåt och ger impulser till nya riktningar och mönster. De olika figurerna är starkt sammanlänkade med varandra, men också utformade som en dialog mellan pianot och orkestern.

”De sångbara elementen ska framträda tydligt, fint tecknade snarare än målade med breda penseldrag”, säger Wolfgang Rihm. Här finns också snabba utfall och virtuost virvlande löpningar, ofta integrerade med orkesterns detaljrika väv av melodiska fragment, dessutom en påtalig drömsk dimension.

Andra delen är ett rytmiskt accentrikt rondo som faller samman och leder in i en långsam del, ett adagio som till sist mynnar ut i ett tomrum.

Konserten är tillägnad pianisten Tzimon Barto och beställd av Salzburgs Festspelsfond, Gustav Mahler Jugend-orchester och National Symphony Orchestra of Washington DC på initiativ av chefdirigenten Christoph Eschenbach.
Göran Persson